Är elektroniskt bläck framtiden? 05/06

Jimmy Bolander, Cross Media Director på MediaCom, ger en kort summering av nuläge och utveckling vad gäller digitala läsplattor och ”e-papper”.

En ”läsplatta” är en elektronisk enhet för att bl.a. konsumera digitala böcker och tidningar. Läsplattan går under flertalet namn som t.ex. e-bokläsare, e-läsare, e-reader eller tablet. Förenklat är det en digital version av en vanlig bok eller tidning. Läsplattan driver på utvecklingen att göra tidningar och magasin ännu mer lättåtkomliga när mediehusen tar fram digitala versioner speciellt anpassade för dessa läsplattor. Bl.a. ligger Dagens Nyheter i startblocken att ta fram en digital tidningsversion anpassad för läsplattor.
Det går naturligtvis att läsa e-böcker på en vanlig dator eller i mobilen, men meningen med skärmtekniken på en läsplatta är att det ska vara lättare att läsa texten då skärmen inte lyser (ingen bakgrundsbelysning och att man därför kan läsa sina e-böcker i solljus) jämfört med en vanlig datorskärm. Denna teknik möjliggörs av att den grundas på ett så kallat ”elektroniskt bläck” (även kallat e-ink).  http://www.fof.se/textruta/sa-fungerar-elektroniskt-black

Om man blickar utomlands så kan USA primärt nämnas där läsplattan har vuxit i popularitet med Amazon´s läsplatta ”Kindle” som främsta drivare, säger Jimmy Bolander. Den introducerades i slutet av 2007, och sedan dess har Amazon även kommit med ett par uppföljare; ”KINDLE DX” respektive ”KINDLE 2” som är snabbare och mer funktionella än tidigare modell. Kindle har kunnat köpas (utöver i USA) i Storbritannien, Tyskland och Frankrike.

Nu börjar intresset för läsplattor även ta fart i Sverige. Detta skapar naturligtvis möjligheter för mediehusen att intensifiera flerkanalspubliceringen ytterligare. Det förenklar distributionen av innehåll till fler människor via fler plattformar i takt med att läsplattorna växer i antal på den svenska marknaden.

Det ger förlagen och tidningar möjligheter till ökade och nya intäkter då de kan ta betalt för till exempel lösnummerförsäljning och prenumeration av e-tidningar, dvs. på liknande sätt som man t.ex. kan sälja digitala utgåvor av en tidning till mobilen via t.ex. Apples onlinebutik för applikationer, säger Jimmy Bolander. Betalda tidningsapplikationer via mobilen är dock än så länge mindre vanligt i Sverige, men har ökat lite grann i exempelvis UK och Tyskland. Men det ger i alla fall en liten fingervisning om att nya intäkter är möjliga på sikt, fortsätter Jimmy Bolander.

De första läsplattorna som introducerades på marknaden var dock ingen fantastisk läsupplevelse. De upplevdes som ganska otympliga, långsamma vid såväl uppstart som bläddring, skärmen var för liten och innehållet återgavs endast i svartvitt. Detta gäller fortfarande för många av läsplattorna på marknaden idag, även om dagens läsplattor har blivit snabbare och lättare än sina anfäder. Framtida modeller kommer dock ha många saker som vi har i dagens datorer såsom webbläsare, musikmöjligheter och andra digitala tjänster. Det kommer att vara kraftfulla maskiner där man kan lagra tusentals böcker och tidningar, samt vara designade helt med tanke på läsupplevelsen.

Dock ska inte den fysiska känslan underskattas som man får av att hålla eller bläddra i en pappersbok/papperstidning. Den känslan kommer läsplattorna sannolikt aldrig att helt kunna ge och därför får man i dagsläget snarare se läsplattorna som ett mindre komplement för förlagen/mediehusen att kunna distribuera sitt innehåll för att nå ut till en större publik.

Möjligheten att kunna ladda ner en bok eller sin dagstidning i läsaren när man sitter på tåget eller på väg på planet kommer säkert attrahera en viss publik, och om tekniken vill sig väl kommer läsplattorna på sikt att bli alltmer lik en tidning - mjuk, lätt och rörlig. Redan under 2010 planerar den engelska läsplattetillverkaren Plastic Logic att lansera en eReader i A4 format - som är böjbar, säger Jimmy Bolander.

Tillverkarnas förhoppning är således att människor skall läsa många olika slags texter på läsplattorna - alltifrån manualer till dagstidningar, magasin och böcker. Men där är vi inte riktigt ännu, och även om de senaste modellerna också är anpassade för att läsa dagstidningar så är det framförallt böcker som läses med läsplattor idag. I nuläget är utbudet rätt begränsat av e-böcker, i alla fall på svenska, något som saktar ned utvecklingen. Det relativt dåliga utbudet har delvis att göra med att man inom bok- & tidningsbranschen samt bland de tekniska tillverkarna inte har kunnat enas helt kring ett standardformat för de digitala filerna. T.ex. e-böcker köpta på AMAZON kan endast läsas på läsplattan ”KINDLE” osv. Således ur ett konsumentperspektiv vore det fördelaktigt om olika typer av hårdvara (läsplattor) kan kombineras med all typ av mjukvara (läsarprogram).

Några förlag flaggar dock nu för att de kommer att börja digitalisera delar av sin utgivning, vilket gör det mer spännande att se hur detta kan driva på försäljningen av läsplattor i Sverige. För en så länge är penetrationen av läsplattor ganska begränsad. Enligt analysföretaget IT Research såldes det totalt ca 2 000 enheter på den svenska marknaden under år 2009. Prognosen för 2010 pekar dock på en kraftig ökning på uppemot 25-30,000 enheter, mycket på grund av att det nu lanserats ett par ”svenska” läsplattor. Bl.a. en som går under namnet ”Letto” som Bonnierägda internetbokhandeln Ad Libris står bakom. De öppnar för övrigt även en egen nätbokhandel enbart för e-böcker. ”Letto” såväl som andra nyligen lanserade läsplattor har bredare stöd för olika elektroniska bokformer, vilket gör det möjligt att handla från flera försäljare. Priset för en e-bok kommer att bli lägre än för en pappersbok eftersom man i princip inte har några tryck-, lager- och fraktkostnader. Idag ligger medelpriset för en e-bok i USA på runt 10 USD (1 USD = ca 7 SEK).

Det finns dock betydligt många fler varianter av läsplattor på marknaden. För att nämna några så har Sony sedan tidigare en modell kallad Reader. Amerikanska Cool Readers variant går under varumärket Cool-Er. Den franska tillverkaren Bookeen kallar sin läsplatta Cybook, en modell som i Sverige stöds av Norstedts förlag och av KF-ägda Bokus. Utöver detta säljer även ett holländskt bolag en modell kallad Irex. Från Sydkorea kommer ytterligare ett märke kallat Iriver. Många fler tillverkare, bland annat Samsung och Fujitsu, har även presenterat nya modeller av elektroniska läsenheter.

En möjlig utveckling på sikt är att man kommer börja se olika typer av kombinationserbjudanden i försäljningsleden, dvs. där man köper en läsplatta och till detta köp följer prenumerationer av digitala tidningar för relativt låga belopp eller med en given månadsavgift, säger Jimmy Bolander.

En vän av ordning funderar nu säkert på hur Apples nya läsplatta ”iPad”, som lanserades nu i april, kommer att placeras i sammanhanget. För det bör naturligtvis nämnas. Den är både snabbare och med färgskärm. Fokuset för iPad ligger dock snarare på multifunktionalitet för den mobila livsstilen – med film, musik, spel och nätuppkoppling – snarare än en renodlad digital läsbok. Men naturligtvis kommer iPad vara med och konkurrera på marknaden genom möjligheten att tanka in bl.a. e-böcker och e-tidningar i enheten. Men skärmen består av en tryckkänslig LCD skärm, dvs. inget ”e-bläck”, vilket förmodligen inte gör den lika lämplig för streckläsning av böcker och längre texter på samma sätt som en läsplatta.

Är då dessa läsplattor mer miljövänliga än pappersprodukten? Både ja och nej. En studie gjord av KTH:s forskningscentrum ”Centre for Sustainable Communication” har tittat på läsplattornas miljöpåverkan där man tagit hänsyn till hela livscykeln från råvaruutvinning, produktion och användning till avfallshantering. Resultatet från rapporten visar att minst 33 böcker på 360 sidor behöver man läsa på sin läsplatta för att den ska löna sig ur klimatsynpunkt jämfört med traditionella pappersböcker. Innan denna läsmängd på läsplattan är pappret mer miljövänligt i och med att läsplattans tillverkning är mycket mer miljöbelastande än pappersprodukten.

Tittar man vidare utifrån en lite längre tidshorisont så bör böjbart ”e-papper” också nämnas. För att inte bli för teknisk så är det sammanfattningsvis en ny typ av elektroniskt papper som är både böjbart och nästan lika tunt som ett pappersark. Det är bl.a. den sydkoreanska elektroniktillverkaren LG som står bakom innovationen. Utvecklingen går mot supertunna flexibla "skärmar" som efterliknar traditionella tidningar. Den prototyp LG har visat upp är hela 19 tum stor (250x400 mm), väger 130 gram och är bara 0,3 millimeter tunn vilket gör den ordentligt böjbar. Bildyta är således lika stor som en kvällstidning.

En fördel med e-pappret jämfört med konventionella skärmar är att statiska bilder inte kräver elektricitet vilket gör tekniken mycket strömsnål. Upplösningen är också bättre jämfört med en konventionell datorskärm vilket gör även liten text läsbar. LG uppger dock att företaget kommer att börja producera en mindre version av deras pappersbildskärm på 11,5 tum under 2010. Men det kommer säkert dröja några år innan vi får se en kommersiellt gångbar produkt. Det finns en hel del utvecklingsarbete kvar att göra för tillverkarna, men på längre sikt så kan det naturligtvis finnas en potential.

Utifrån ett tidningsperspektiv på längre sikt så är scenariot att man tankar in innehåll i e-pappret via en ”e-pappersterminal”.  Men en relevant undran är om tidningsläsare i framtiden kommer vilja läsa tidningen på detta sätt, eller om de eftersöker nya sätt att läsa tidningen snarare än en ny teknik.

Istället kanske det är mer inspirerande att titta på bl.a. Bonnier. De håller på att utveckla digitala versioner av sina magasin som är anpassade för handhållna enheter, som t.ex. iPad, som helt fokuserar på att skapa en optimal läsarupplevelse där man kombinerar det bästa från både Internet och Print. Prototypen går under namnet ”Mag+” och handlar om att försöka återskapa den bakåtlutade, avskärmade och lugna känslan från magasinsläsning i print, och kombinera detta med t.ex. 360-gradersvyer, iPhone-liknande skärmglidande och skiktning av bild- och textlager, säger Jimmy Bolander.

Det är och blir onekligen en mycket intressant utveckling att följa.